Sedan finanskrisen 2008 har amerikanska bank- och finansaktier rasat i värde, och blivit allt mer hatade av investerare, men en förbättring kan snart vara i sikte.
En lösning på skuldproblemen i Europa och en förbättrad amerikansk bostads- och arbetsmarknad kan lyfta aktiekurserna rejält. Det leder i så fall till en efterlängtad bankuppgång för SKAGEN Global, som är relativt tungt investerad i förra årets förlorare Citigroup och investmentbanken Goldman Sachs. Dessa utgjorde vid årsskiftet runt fem procent av fonden.
Sedan botten i december förra året har emellertid innehaven i Goldman Sachs och Citigroup gått SKAGEN Globals väg, de har gått upp 35-45 procent. Och det finns mer att hämta, enligt portföljförvaltaren Torkell Eide.
– Vi står fortsatt fast vid synen att våra amerikanska bankinvesteringar är fundamentalt billiga. Med kursfallet förra året blev de ännu billigare. Posten i Citigroup har därför fördubblats, säger Torkell Eide.
Analysen, kort sagt
Torkell Eide motiverar varför de två amerikanska bankerna kan ge god avkastning framöver:
Citigroup
Citigroup prissätts till runt hälften av bokfört eget kapital, frånsett alla immateriella tillgångar, som exempelvis goodwill. En minskad utsatthet gentemot den svaga verksamheten i Citi Holding och lönsam tillväxt inom konsumentfinansiering i flera tillväxtmarknadsländer kan skapa en möjlighet till stora utdelningar under de kommande åren.
Goldman Sachs
Trots en mycket solid balansräkning, utan bolån och med en minimal exponering mot skuldberoende länder i Europa, prissätts Goldman Sachs till under bokfört eget kapital. Det är en historiskt låg siffra.
Goldman Sachs tillhör de globala aktörer som är bäst positionerade att dra nytta av möjligheterna som kommer att uppstå i en mer normaliserad kapitalmarknad. Bolaget kommer dessutom att dra fördelar av att flera europeiska konkurrenter blir tvungna att dra ner sin verksamhet.
Välkapitaliserade
Amerikanska banksektorn var synnerligen impopulär när SKAGEN Global gjorde sina investeringar under hösten 2010. Några saker som var av betydelse; till skillnad mot sina europeiska konkurrenter hade de amerikanska storbankerna tagit stora förluster och gjort avsättningar för fortsatta förluster, samt genomfört nödvändiga rekapitaliseringar. Processen med att minska kostnader för att anpassa sig till en ny värld med lägre aktivitets- och lönsamhetsnivå var dessutom på god väg.
Citigroup hade dessutom gjort ett viktigt strukturellt grepp, att dela koncernen i en "good bank" och en "bad bank" (Citi Holding).
Ett riskelement var emellertid svårt att sätta en prislapp på - ersättningskraven från försmådda investerare som hade köpt ruttna subprimelån.
Att förhållandet mellan pris- och bokfört eget kapital hade kommit ned på historisk låga nivåer, minskade nedåtrisken.
I efterhand är det lätt att säg att SKAGEN Global var för tidigt ute med sina amerikanska bankköp. Med en skuldkris i Europa som blossade upp till nya höjder och oro för stora bankförluster på statsskulder drogs amerikanska banker med ner i en allmän global nedgång i finansaktier.
Citigroup har emellertid en begränsad direkt exponering mot de mer skuldberoende länderna i Europa. För Goldman Sachs del är denna som sagt minimal.
Bonusminskningar
Bägge de amerikanska bankerna levererade nyligen siffror för fjärde kvartalet 2011. Citigroups var en besvikelse vilket resulterade i kursfall. Goldman Sachs överraskade och belönades med ett bra kurslyft.
Orsaken till Goldman Sachs bättre resultat var (dessvärre) inte ökade intäkter, utan snabbare och större kostnadsnedskärningar än marknaden hade räknat med. Först och främst i form av omfattande sänkningar av bonusutbetalningar, som nog inte bör överraska några i dessa dåliga tider för aktörerna i de globala kapitalmarknaderna.
På kostnadssidan har Citigroup dessutom mycket att hämta. I motsats till Goldman Sachs har denna process gått mer långsamt än vi förväntat.
Torkell Eide räknar med att farten på nedskärningarna ökar framöver och att både Citigroup och Goldman Sachs kan bli goda bidragsgivare till SKAGEN Globals resultat under året.
Ny optimism
Den senaste tidens fallande riskpremier för statsobligationer i krisländer som Italien och Spanien, samt ökad tro på euroområdets livskraft, har skapat ny optimism 2012.
Nyckeltalen från amerikansk ekonomi har dessutom varit i stort sett goda. Arbetsmarknaden har förbättrats och bostadsmarknaden kan vara i färd med att stabiliseras. Det lovar gott för våra amerikanska bankinvesteringar. Fjolårets förlorare kan bli årets vinnare.
