När börserna står som lägst är det många som säljer urskillningslöst. I de lägena har SKAGEN s portföljförvaltare historiskt sett kunnat hitta undervärderade företag som gett andelsägarna god avkastning på lite längre sikt.
SKAGENs portföljförvaltare är fria att gå emot strömmen i kärva tider och kan investera i utvalda företag när andra tvingas sälja. Det är en strategi som ofta har gett goda resultat och som har gett SKAGEN erfarenheter som är högaktuella på dagens marknad, för efter det turbulenta börsåret 2011 är företagen i fonderna lågt värderade sett till både vinst och bokfört värde.
Sedan grundandet 1993 har SKAGEN upplevt Mexikokrisen 1995, Asienkrisen 1997, Rysslandskrisen 1998, it-kraschen 2000–2002, finanskrisen 2008 och statsskuldskriserna 2011. Trots att SKAGEN bara har funnits i 18 år har vi alltså hunnit skaffa oss riklig erfarenhet av kriser. Och även om varje kris har sin egen dynamik har de ett gemensamt: Det är när marknaderna är i gungning som vi hittar de billigaste företagen.
– Det som kännetecknar en finanskris av det slag vi såg hösten 2011 är att många på aktiemarknaderna tvingas sälja. Till exempel stora institutioner som har särskilda regler att hålla sig till och därför har svårt att ta stora kortsiktiga förluster, säger portföljförvaltare Kristoffer Stensrud.
Detta ger låg likviditet och irrationellt låga aktiekurser – vilket i sin tur skapar möjligheter på sikt för investerare som oss.
Möjliga vinnare
Kristoffer Stensrud och Kristian Falnes är de portföljförvaltare som funnits med längst i våra aktiefonder, och båda har nått goda resultat genom att gå in i företag när börserna stått som lägst. Innan de bjuder oss på en tillbakablick får vi först ett par tips på företag som kan komma att utmärka sig efter den här krisen. Renault, Gazprom, China Mobile och Bharti Airtel är några av de företag som portföljförvaltarna tror kan ta fart.
– Kärnverksamheten i Renault är så billig att man i teorin får betalt för att ta över den nu, säger Kristian Falnes.
Värdet på Renaults aktieposter i bland annat Nissan är klart högre än värdet på hela företaget. Renault har en svag hemmamarknad i Sydeuropa men växer i tillväxtländerna och har inga finansiella problem längre. Vi har tjänat på en uppgång i företaget en gång tidigare och tror att vi kommer att göra det igen menar Kristian Falnes.
– Gazprom har helt unika råvarutillgångar och aktien var enormt populär för fyra år sedan, säger Kristoffer Stensrud.
Sedan dess har företaget blivit bättre på att utnyttja sina tillgångar och bland annat börjat sälja till Kina. Investerarna har dock inte låtit sig övertygas utan är bekymrade över bolagsstyrningen, men på den punkten märks nu förbättringar. Exempelvis stiger utdelningen.
– Både China Mobile och Bharti Airtel har nyckelpositioner i utbredningen av internet och mobil kommunikation i Asien, Indien och Afrika. Det här är en trend vi bara sett början på, fortsätter Kristoffer Stensrud.
Uppsving efter kris
Historiskt sett har SKAGENs fonder gått mycket bra när marknaderna stigit efter tidigare kriser, och dessa uppgångar har bidragit rejält till fondernas höga avkastning. Under 2003 steg aktiefonderna mellan 63 och 103 procent och under 2009 mellan 27 och 63 procent. Företagen i SKAGENs portföljer har inte nödvändigtvis funnits i de hårdast drabbade krisländerna där de absoluta bottenkurserna noterats, men alla finanskriser har fått globala följdverkningar som skapat möjligheter på samtliga marknader.
– SKAGENs aktiefonder investerade till exempel i utvalda danska och grekiska aktier hösten 1998, berättar Kristian Falnes. Inget av länderna var direkt berört i krisen den gången, men den grekiska marknaden fick sin egen bubbla 1999 när Grekland lyckades ta sig in i euroområdet, och det tjänade vi en hel del på.
– Som portföljförvaltare ska man sprida sina investeringar och välja ut livskraftiga företag som man kan äga i flera år. Även om vi framhäver möjligheterna i en kris drar vi inte runt från den ena oroshärden till den andra i jakten på fynd.
Dyster marknadsrapport
Finanskriser är alltid en plågsam upplevelse medan de pågår, både för portföljförvaltarna och för andelsägarna. När Rysslandskrisen bröt ut i augusti 1998 tappade fonderna i ett svep runt 15 procent av sitt värde. Även den gången höll portföljförvaltarna fast vid SKAGENs investeringsfilosofi, som de kortfattat beskriver så här:
– Vår grundinställning är att det är omöjligt att förutse när börserna ska toppa eller bottna. Goda resultat får man i stället över tid genom resultat och tillväxt som skapas i företag som i utgångsläget är måttligt värderade. Sådana investeringsmöjligheter hittar vi lättast på svaga marknader, men där är samtidigt risken för förluster som störst. Därför krävs riskspridning och noggrann kvalitetskontroll. Under krisen 1998 fanns utmaningarna i Asien och Ryssland. Hösten 2011 var det i stället Europa som stod i centrum för problemen. Men erfarenheten är densamma.
Förtroendet i botten
SKAGENs aktiefonder klarade sig relativt sett bra under den utdragna börsnedgången mellan 2000 och 2002, men de tre tuffa åren gjorde ändå att andelsvärdena sjönk. I november 2002 summerade portföljförvaltarna sina förluster och spådde en ljusare framtid.
– Förtroendet för aktier var extremt lågt och tillgångar på tillväxtmarknaderna stod i botten berättar Kristoffer Stensrud. Det var mot den bakgrunden vi startade SKAGEN Kon-Tiki. Sjöfartssektorn var extra hårt pressad efter att ha gett låg kapitalavkastning i 20 år. – När Kina blev medlem av Världshandelsorganisationen, WTO, 2001 förändrades den globala handeln för alltid och vi såg ett enormt uppsving för sjöfart. Tecknen var tydliga redan från början och sektorn gav en fantastisk avkastning 2003. Rysslands WTO-inträde 2012 lär inte få samma omvälvande effekter som Kinas, men portföljförvaltarna hoppas att medlemskapet ska ge en skjuts åt handel och investeringar.
Rysk storvinst
Efterkrigstidens största finanskris var som djupast hösten 2008 och de första månaderna 2009. SKAGENs aktiefonder vek inte av från investeringsfilosofin och fick därför en tuff period. Vi ansåg inte att krisen var en tillräcklig anledning att byta ut företagen i portföljen, så omsättningshastigheten i fonderna ökade inte. Relativt sett hade våra fonder en fördel i den låga andelen olycksdrabbade finansaktier, men tillväxtmarknaderna klarade sig betydligt sämre än USA och Japan, med kraftigare nedgångar på både aktie- och valutamarknaderna. 2009 vände världen helt ryggen åt aktier, i synnerhet de ryska. I den vevan investerade våra fonder i de ryska mobil- och dagligvarusektorerna, där aktiekurserna stod i botten. Tre mobiloperatörer togs in i portföljerna: Vimpelcom och MTS kom att göra bäst ifrån sig relativt sett, men klart störst blev den miljardvinst som SKAGEN Kon-Tiki gjorde på mobilkonglomeratet Sistema. I dagligvarusektorn investerade fonderna i X5, Magnit och Efes Breweries.
– Ryssland fick mest stryk av alla och det var helt obefogat, säger Kristoffer Stensrud. Problemen där gällde de dominerande miljardärerna – oligarkerna – och inte landet som helhet. Det blev tvärstopp på kreditmarknaderna och ryska tillgångar såldes urskillningslöst. Men vi gjorde bedömningen att potentialen var större än den finansiella risken.
Grämer sig fortfarande
Även om SKAGENs aktiefonder har breda investeringsmandat kan de inte placera i mer än en bråkdel av världens fler än 60 000 börsnoterade aktiebolag. Det betyder att vi kan missa möjligheter och måste acceptera vissa förluster. En verklig lyckträff var Samsung Electronics, som kom in i portföljen 1997 och har bidragit rejält till avkastningen sedan dess. Genom åren har det också hänt att vi skjutit bredvid målet några gånger, men det värsta en portföljförvaltare vet är att ha varit något på spåren utan att ha kommit till skott.
– Vi tittade ingående på Apple som möjlig investering 2002, säger Kristoffer Stensrud. På den tiden var de i färd med att bygga upp sitt produktimperium i det tysta och hade börjat utveckla sin iPod. Aktien var billig eftersom hela tekniksektorn var ute i kylan. Men vi förutsåg inte den nya trenden och att Apples iPhone skulle erövra konsumentmarknaden 2007, utan undervärderade företaget precis som alla andra. Sedan dess har aktien stigit från 10 till 400 dollar och Apple har blivit det högst värderade företaget i hela världen. Tio år senare grämer sig Kristoffer Stensrud fortfarande. Men man kan som bekant inte träffa mitt i prick varje gång.
Artikeln är tidigare publicerad i Årsrapporten 2011.
